nersson

Jahopp, da sitter man har lite lagom svullen efter grattinerad hummer och ett inte allt for risigt chardonnayvin och har lite daligt samvete att man inte uppdaterat sidan pa ett tag.
Senast tror jag att vi var pa plats i New Plymouth sa vi tar val vid ungefar dar vi slutade.

New Plymouth, en gandka ok stad med en del justa fik och en ratt haftig vulkan runt knuten, tanken var att vi skulle bestiga Mount Taranaki, vulkanen med andra ord, eller iallafall ta oss en bit upp, ha lite mysig picknick och njuta av scenerna fran en snobekladd vulkan, men ack vad vi gick bet pa den. Vi vaknade glada i hagen, Ulrika klackte den overaskande att det var fantastiskt vader trotts att det i sjalva verket var dimma o smaduggade. Ett par timmar senare var vi tillbaka i New Plymouth och enbart sett handen framfor oss, med andra ord fiasko, som tur var hittade vi ett fik som serverade gott kaffe och apelsinkaka indrankt i cointreau. NAJS.

Efter fiaskot i New Plymouth stack vi vidare till Wellington. Efter nagra timmar i bil pa motorvagen samt nagra extra for att hitta ett guesthouse med ett par ladiga sangar var det bara ga att lagga sej for att dagen efter vakna for lite sajtsing, Wellington ar en ganska bra kopia av London o en riktigt mysig stad.
Pa fredagkvallen satte vi pa oss suspemsoarerna och gick pa rugby. Det var semifinal i Nya Zealandska cupen mellan Wellington Lions och Southland Stags. Ingen av oss forstar nagot som helst av rugby men det blev en upplevelse utover det vanliga. Efter 2 minuter kom forsta lite allvarligare skadan pa plan, sjukvardspersonal kom in pa planen och efter det var nog dessa mer inne pa planen och cirkulerade an utanfor linjerna. 8 minuter in i matchen hade fetknoppen framfor oss tryckte 2 starkbira, han var uppe i atta innan matchen var slut. Med andra ord kan man likna rugby med vilket rallarsvingsslagsmal pa krogen som helst. Hur som helst slutade matchen efter ett par dramatiska vandningar 28-19 till Wellington och nu vantar final pa fredag och sjalvskriver kommer vi sittade bankade framfor TVn pa nan pub med minst varsit attapack bira framfor oss och suspen pa huvet.

Nu har vi tagit oss ner pa sydon, forsta anhalten var Picton vid Marlboroughsound, har hande inte mer an att vi tog bilen pa en liten tur. Turligt nog sprang vi in i lite locals som hade varit uta o plockat kammusslor som dom gav till oss, saledes blev middagen denna dag grillade kammuslor med tillhorande fransk gubbe dreglandes over axeln pa oss och hoppades att nagot litet blev over, det kunde ju han glomma.

Efter Picton har vi tagit oss ner till Kaikoura, har har vi hunnit med att titta pa palssalar, som mer ser ut som mordarsniglar nagot forstorade och dessutom varit pa valsafari, fyra Moby Dickar hann vi se, vilket tydligen ar ett facit man inte helt behover skammas for. Ulla forbattrade dessutom facit med lite gronvit ansikte, vet inte om hon kanske atit nat daligt eller om vagorna an en gang hade gjort sitt jobb.
Idag har Pekken varit ute o fiskat, Ulla hade visserligen fatt tillbaka fargen i ansiktet men tyckte att hon var snyggare i hudfarjat ansikte och stannade hemma. Baten hette Sophie Rose och skepparen saknade ett ben (ovan knat och ner) och hade inte ett anda finger i behall. Fisket har gar inte riktigt att jamfora med det dar hemma, sa fort man lyckats fa ner reven pa botten (70 meter ner) var det bara att borja veva upp igen for man hade fatt napp. Ett antal Orangea och Blaa fiskar senare och nagra humrar ackompanjerat av en stor mangd albatrossar (som for ovrigt ar sa in i helvete stora faglar< storsta man sett pa 4,10m i vingspann) kom vi hem med bara en sjosjuk ombord, inte AndyPandy. Dar av den nagot overdadiga middagen idag. Skont att bryta av pastan o ketchupen ibland.

Sa da har samvetet lattat lite och det ar dax att aterga till vinet. Var nu snalla vanner och kommentera allt ni orkar pa var blogg. Bilder kommer sa fort vi har mojlighet.

Ha det guddi och massvis med kramar.
UllaBulla och Pekka